Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Apohem.

Idag delar jag med mig av min erfarenhet av amning, och berättar vad jag hade velat veta innan jag började amma. Har du bestämt dig för att försöka amma din bebis? Eller är du fortfarande i valet, och vill veta mer om hur det är? Då är den här artikeln för dig!

Jag har verkligen älskat många av de mysiga amningsstunderna jag fått uppleva tillsammans med mina barn. Men den första veckan efter förlossningen är verkligen ingen dans på rosor. De första dagarna måste man verkligen kämpa sig igenom och hålla ut – för tro mig: det kommer bli bättre!

Min inställning till amning innan jag fick barn

När jag väntade mitt första barn, bestämde jag mig tidigt för att jag ville försöka amma. Men jag hade en hel del vänner och bekanta som haft svårt att få igång amningen av olika skäl. Därför var jag ganska rädd att det skulle vara likadant för mig.

Såhär var de första timmarna efter förlossningen

När jag fick upp min lilla bebis på bröstet – vid det där första magiska mötet – var hon inte sen på att suga tag på min vänstra bröstvårta. Hon höll sig fast vid samma bröstvårta i timmar, men för mig kändes det bara som några minuter. Några alldeles oslagbara minuter när jag fick hålla, utforska och beundra min lilla flicka för första gången. Det där ögonblicket som jag hade väntat på så länge.

Amningstips nummer 1

Och nu kommer jag till tips nummer 1. Hur mysigt ni än har det under det första mötet, glöm inte att flytta bebisen till andra bröstet efter max en halvtimme. Huden vid bröstvårtorna är så skör så man får jättelätt blåsor i början. Jag fick några blåsor på vänstra bröstvårtan och det gjorde så J*VLA ont varje gång lillan tog tag där efter det. Det var så att jag var nära på att börja gråta varje gång.

Och har man väl fått blåsor är det svårt att få dem att hinna läka, då bebisar ofta ammar väldigt mycket de första två-tre dygnen. Det gör de för att få igång bröstproduktionen, ju mer de suger och stimulerar bröstvårtorna, ju mer mjölk kommer din kropp att producera. De första två dagarna handlar egentligen bara om att få igång mjölkproduktionen, bebisen får inte i sig särskilt mycket mjölk.

Glöm alltså inte att byta bröst efter ca. en halvtimme. Förhoppningsvis förebygger detta att du slipper få blåsor på bröstvårtorna.

Amningstips nummer 2

Efter att bebisen kommit ut, och barnmorskorna pysslat färdigt med dig (fått ut moderkakan, tömt urinblåsan, sytt om du spruckit, och allt det där, förutsatt att du gått igenom en vaginal förlossning), så får du gå och duscha. Efter att du tagit den duschen vill jag ge dig tips nummer 2 (och det är ett viktigt tips). Smörj bröstvårtorna med Medelas bröstvårtskräm Purelan. Det är en tjock salva som lägger sig som en skyddande hinna. Verkligen en räddare i nöden för att komma igenom de där första dagarna. Den förebygger att du får blåsor, men jag upplevde också att den hjälpte mig när jag redan hade fått blåsor också.

Fortsätt att smörja några gånger per dygn, i några dagar, tills bröstvårtorna har tuffat till sig lite. Krämen är utvecklad för just detta ändamål, så det är absolut inte farligt för bebisen att suga på bröstvårtan efter att du smörjt in den.

Barnmorskorna ger dig inte Purelan på förlossningen/BB, så glöm inte att själv packa med dig en tub i necessären.

Hormonerna sprutar på den tredje dagen efter förlossningen

Och så kommer vi till den där berömda tredje dagen – även kallad baby blues-dagen. Jag kanske borde känt till detta när jag fick mitt första barn, men det gjorde jag inte. Ingen hade någonsin berättat för mig om baby blues, och vad det var. Jag önskar verkligen att jag hade vetat detta, för då tror jag att jag hade kunnat lugna ner mig en smula.

Helt plötsligt kom alla känslorna på en och samma gång (som Gessle sjunger). Jag var överlycklig över mitt lilla under. Och sekunden senare grät jag tusentals tårar över att amningen gjorde så fruktansvärt ont. Och för att min lilla tös bara skrek och skrek. Jag kände mig som en värdelös mamma. Jag kunde ju inte trösta mitt egna barn.

De allra flesta, upp mot 70–80%, upplever baby blues. Och det kommer den tredje dagen efter förlossningen. Kroppen går igenom en rejäl hormonomställning. Många upplever det som lätt nedstämdhet, medan det kan vara mycket värre för en del. Oftast går det över efter ett dygn, men för några kan det vara längre, och i värsta fall övergå i förlossningsdepression.

För mig kom det väldigt plötsligt. Jag grät och grät. Min dotter grät och grät. Då bröstmjölken inte riktigt hade kommit igång än var hon förmodligen jättehungrig. Bröstvårtorna var fulla av blåsor och jag trodde inte att jag skulle klara ett enda sugtag till. Jag var helt uppgiven, och slutkörd efter en lång förlossning och dålig sömn därefter.

Jag var nära på att ge upp, och ge henne ersättningen som jag hade köpt hem för säkerhets skull. Men att få amma var det enda som fick min lilla bebis att lugna ner sig. Så trots allt så fortsatte jag att kämpa, samtidigt som tårarna sprutade.

Mjölken rann till ordentligt samma kväll/natt. På morgonen dagen efter kände jag mig som en ny människa. Och min dotter blev återigen en lugn och nöjd bebis, precis som på dag 1 och 2. Och jag kände mig så tramsig för hur jag hade betett mig dagen innan. Jag pratade med syrran som berättade för mig om baby blues, och jag kunde inte annat än att skratta åt allt.

Amningstips nummer 3

Nu när mjölkproduktionen väl kommit igång, kommer jag till tips nummer 3: amningsinlägg! Du klarar dig inte utan dem de första månaderna när du ammar. Bröstmjölken rinner lite närsomhelst. Även när du inte ammar. Kanske när att du hör någon annans bebis gråta i mataffären. Köp hem ett par paket amningsinlägg redan innan förlossningen, så att du har de hemma när mjölken väl rinner till. På så sätt slipper du gå runt med mjölkfläckar runt bröstvårtorna och lukta sur mjölk.

Amningstips nummer 4

Rädd för mjölkstockning? Det sägs att det gör sjukt ont. Du får hårda, ömma klumpar i bröstet, det ömmar och gör ont att amma, man kan få feber och frossa. Låter inte särskilt kul, eller hur?

Jag har haft turen att slippa mjölkstockning med båda mina barn, trots att de båda två är födda under vinterhalvåret. Risken att få mjölkstockning är nämligen högre när det är kallt.

Till mitt tips: jag var väldigt rädd att få mjölkstockning, så jag laddade upp med två par bröstvärmare. Kanske var det därför jag slapp att få mjölkstockning, eller så hade jag ändå inte fått det, det kommer jag aldrig att få reda på. Men oavsett, är din bebis beräknad att komma under de lite kyligare månaderna, så tycker jag definitivt att du bör införskaffa dig ett par bröstvärmare. Gör det att du också slipper mjölkstockning så är det definitivt värt att betala en hundralapp för det.

Jag trivdes med att amma – och är väldigt tacksam över att det har funkat för mig

Nån vecka efter förlossningen hade blåsorna läkt ordentligt och det gjorde inte längre ont att amma. Och någon gång runt den här tiden, kanske efter ytterligare någon vecka, började jag verkligen känna att jag gillade de där amningsstunderna. De var liksom något som bara jag och hon delade tillsammans. Det var vår alldeles egna lilla stund tillsammans. Sedan dess har jag älskat att amma. Visst, det tar tid, och det är inte alltid passande (i mataffären, på fiket, i bilen, o.s.v.). Men så länge man är flexibel och tar det lugnt, så är det helt fantastiskt. Det var det i alla fall för mig.

Jag vet att amning ofta kan leda till laddade diskussioner, för folk har så olika erfarenheter och åsikter kring ämnet. Jag har full förståelse för de som väljer att inte amma, och ödmjukhet för de som inte fått amningen att funka trots att de kämpade och ville.

Vill du försöka amma? Jag önskar dig ett varmt lycka till!

Till slut: jag önskar dig all lycka till om du vill amma, och jag håller tummarna för att det funkar för dig och ditt underverk.

Frågor eller kommentarer?

Är det något särskilt du undrar över? Lämna en kommentar nedan så svarar jag så gott jag kan. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *